"Näkymättömän seurakunnan läsnäollessa, jossa Justus on mukana, kysyn sinulta Juuso..." "I närvaron av den osynliga församlingen, där Justus är med, frågar jag dig Juuso... "

Uuden vuoden aatto. Piritan ja Juuson häät. Mikä tunteiden sekamelska! Eräs elämäni onnellisimmista hetkistä ja läsnäolevana varjona elämäni kauheimmat päivät. Säilyykö tässä järki? Saan olla siunaamassa vanhinta poikaani avioliittoon ja nuorimpaa poikaani ikuisuuteen.

Yhdeksän päivää ennen hääjuhlaa perhettämme kohdannut tragedia aiheutti totaalisen hääjuhlavalmisteluiden romahduksen. Perutaanko häät? Shokki ja tuska. En voi edes kuvitella, millaisen iskun tuleva hääpari sai kokea. He olivat niin odottaneet tätä hetkeä. 

Olin ja olen niin ylpeä Piritasta ja Juusosta. He alkoivat rukoilla, suuntasivat sydämensä kuoleman Voittajaa kohden ja kysyivät Häneltä, mitä tehdään. Vastaus tuli pian. Koko sukumme ja perheemme hämmästykseksi kumpikin heistä sai sydämelleen saman Raamatun jakeen, jossa puhutaan taivaaseen menneistä Jumalan omista:

"Sentähden, kun meillä on näin suuri pilvi todistajia ympärillämme, pankaamme mekin pois kaikki, mikä meitä painaa....(Hepr 12:1)... JA PIDETÄÄN HÄÄT!

Tiesimme, että rakas Justus on seuraamassa hääjuhlaa ajattomassa todellisuudessa yhdessä monien rakkaiden kanssa kannustamassa ja iloitsemassa mukana. Niinpä vihkikaavan kysymykseen kuuluikin: "Tämän seurakunnan ja myös näkymättömön seurakunnan läsnäollessa, jossa Justus on myös mukana, kysyn sinulta Juuso..."

Kuva: Pekka Taskinen

Liitto solmittiin.  Hääjuhla jatkui. Kaikki iloitsivat ja nauttivat tuoreesta avioparista ja heidän onnestaan. Ahdistuksen varjo väistyi juhlien ajaksi, mutta synkkyyden henki repi heti rintaani Piritan ja Juuson lähdettyä uutena vuonna 2014 klo 00.00 ilotulituksen jälkeen häämatkalle. Paljon käsittelemätöntä järkytystä ja surua jäi suuren ilon välähdyksen jälkeen.

Puoli vuotta myöhemmin näin unen, jossa Juuso oli käynyt taivaallisissa. Menin unessa Juuson luo ja pyysin häntä kertomaan kaiken.  Seuraavana päivänä Juuso soitti innoissaan ja kertoi ihmeellisen lohduttavasta unestaan, jonka oli nähnyt lähes samanaikaisesti kanssani:

"Olin vihkialttarilla Piritan kanssa. Paikalla olivat vain perheemme jäsenet, mutta ei Justusta. Arkivaatteet ja surullinen tunnelma. Siunaamisen jälkeen käännyimme Piritan kanssa ja näimme, kuinka kaikilla meillä oli valtavan ihanat juhlavaatteet. Valokuvia räpsittiin, astuimme ulos ja kuulimme kuin taivaallisen, mielettömän suuren ja kovaäänisen kannustavan joukon hurraavan meille. Näin, kuinka kaikki ympärillämme vain kirkastui ja kirkastui. Ja sitten - tuon kannustuksen pauhun keskeltä erotin aivan selvästi rakkaan pikkuveljeni Justuksen äänen. Heräsin unesta ja itkin ilosta."

Mikä lohdutus! Uni vahvisti Jumalan Sanan kohdan, jonka Piritta ja Juuso saivat rohkaisuksi siihen, että häät on pidettävä. Justus oli läsnä kirkossa todistamassa heidän avioliittoaan ja kannustamassa toisten pyhien kanssa ikuisessa, meille näkymättömässä seurakunnassa: "Antakaa palaa, Juuso ja Piritta! Teidän hommat ovat vielä kesken siellä ajassa! Rakastan teitä ja odotan täällä!"


 "Sillä ehkäpä hän sentähden joutui eroamaan sinusta ajaksi, että saisit hänet takaisin iäksi. "(Fil 1:15)

----

"I närvaron av den osynliga församlingen, där Justus är med, frågar jag dig Juuso... "

Nyårsafton. Juusos och Pirittas bröllop. Vilket kaos i känslolivet! En utav mitt livs lyckligaste och underbaraste stunderna efter att jag har haft mitt livs mest fruktansvärda vecka. Kan man ens fatta detta? Var är mitt förstånd? Jag får vara med att välsigna min äldsta son in i äktenskapet samt min yngsta son in i evigheten.


Nio dagar innan bröllopet kollapsade bröllopsplanerna totalt på grund av tragedin som hände i familjen. Skulle vi ställa in bröllopet? Smärta och chock. Jag kunde inte ens tänka mig vilket slag det blivande brudparet upplevde. De hade väntat så på denna stund.


Jag var och är så stolt över Piritta och Juuso. De började be och vända sina hjärtan mot Honom som är segraren över döden och frågade istället Honom hur de skulle göra. Svaret kom genast.
Till hela familjens och släktens förvåning hade båda de fått en och samma bibelvers på hjärtat. Ett ställe där det talas om de egna som redan har gått till himlen före oss:


"När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger..."(Hebr 12:1)... så LÅT OSS HÅLLA BRÖLLOP!

Vi visste att kära Justus följer bröllopet och gläder sig tillsammans med andra kära i den tidlösa verkligheten. Därför formulerades frågan under vigseln: "I denna församlingens, samt den osynliga församlingens närvaro, frågar jag dig Juuso..."

Bild: Pekka Taskinen

Förbundet blev fastställd. Bröllopsfesten fortsatte. Alla gladde sig och njöt av det nygifta paret i deras lycka. Skuggan av ångesten försvann under festen, men direkt kl 00.00 2014 när Juuso och Piritta åkte iväg kom mörkrets ande tillbaka och började riva upp mitt hjärta. Mycket obearbetad chock och sorg blev kvar efter en så stor dag av glädje.

Ett halvt år efter detta drömde jag om att Juuso hade varit inne i det himmelska. I drömmen åkte jag till Juuso och jag bad honom att berätta allt.
Nästa dag ringer Juuso och berättar ivrigt om den förunderligt tröstande drömmen som han drömt, nästan samma natt som jag:


"Jag stod vid altaret med Piritta. Bara närmsta familjen var på plats, men utan Justus. Alla hade på sig vardagskläder och atmosfären var sorglig. Efter välsignelsen vände jag och Piritta oss om och vi såg att alla vi hade på sig helt fantastiskt vackra festkläder. Folk tog foton, vi gick ut och såg hur den himmelska, helt enormt stora, högljudda folkmassan hejade och jublade för oss. Jag såg hur allt runt omkring oss bara klarnade allt mer och mer. Och sen - mitt i allt ljud och jubel, kunde jag helt klart och tydligt höra min kära lillebrors röst. Jag vaknade och grät av glädje!"

Vilken tröst! Drömmen bekräftade Ordet som Juuso och Piritta hade fått som uppmuntran till att hålla bröllopet trots omständigheterna. Justus var närvarande i kyrkan, för att uppmuntra och bevittna deras äktenskap, tillsammans med alla de andra heliga, som för oss är den osynlige församlingen.

"Kör på Juuso och Piritta! Ni har fortfarande grejer på gång där i er tid! Jag älskar er och jag väntar på er här!"


 "Kanske blev han skild från dig en tid, för att du skulle få honom tillbaka för alltid. "(Fil 1:15)